Ett frö är en sten tills det sås

Att tänja på begrepp kring sten på en plats som Vånevik skapar möjligheter för det imaginära. Historia och kultur är inte enbart en sak och likt en sten måste vi möta dess olika lager och texturer både bakåt och framåt i tiden. I Småland möter vi platser som genom olika tider sett/ser naturen som enbart en ekonomisk resurs. Stenbrotten är inget undantag. Men vad händer med en plats när den ekonomiska exploateringen och resurserna är utmattade, lämnade?

Vi vågar påstå att just konst och det imaginära, fantasin, att kunna föreställa sig, är en obegränsad immateriell resurs som kan ta över och ge platser nytt liv. Med den biologiska mångfald som dokumenterats de sista 5 åren av Agneta Andersson och Marit Stigsdotter (Hård Klang förening) så har naturen kunnat återta och möjliggöra icke-mänskliga aktiviteter som frodas i nya ekosystem. Förra sommaren deltog vi båda två vid en stenhuggarkurs utan maskiner genom Hård Klang vid Stenhuggarmuseet i Vånevik.

Vi kommer genom vårt deltagande i Smålands triennalen lägga grunden till ett långsiktigt utforskande av platsen vi valt att bo på- Småland, Små Land och utgår till att börja med från kusten i just Vånevik.

Under projektets gång vill vi bjuda in till specifika vandringar och skapa samtal för att kultivera det immateriella tillsammans. Vi planerar att framställa en publikation som aktiverar idéer och bildmaterial kring psykogeografi / psychogeography, och blir en av våra metoder för att antända hur urbana begär är direkt kopplat till dessa platser.

Det imaginära kommer att stå som vår grundpelare och vi kommer skapa konstellationer som sammanflätar olika tidsepoker och ekosystem.